Vad är OSA?
OSA är en beteckning och står för Organisatorisk och social arbetsmiljö. OSA handlar om psykosociala frågor som exempelvis stress, konflikter, trygghet, kränkande särbehandling och stöd från chef och kollegor.
Syftet med OSA är att människor inte ska behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet.
Vad är skillnaden mellan organisatorisk respektive social arbetsmiljö?
Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet, till exempel fördelning av arbetsuppgifter, ansvar, resurser, ledning och styrning.
Den sociala arbetsmiljön handlar om till exempel samarbete, socialt samspel och stöd från chefer och kollegor.
Det finns flera förebyggande åtgärder som bidrar till god psykosocial arbetsmiljö, vi har belyst några av dem i vår 7-stegs checklista nedan.
1. Främja en ledarkultur som fokuserar på att skapa engagemang och motivation
Ledare och även chefer har en nyckelroll för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen.
Motivation, engagemang och entusiasm är viktigt för hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. En ledare som lyckas med uppgiften att motivera sina anställda har både effektivare personal och skapar dessutom förutsättningar för en bra psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Att chefer och ledare motiverar och ger socialt stöd till sina medarbetare är därför av stor vikt för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.
Två enkla saker du som ledare kan göra för att öka engagemanget på arbetsplatsen:
2. Skapa en feedbackvänlig kultur
Att inte få feedback på sitt arbete är en vanlig orsak till stress. Alla behöver därför någon gång få bekräftelse och uppskattning både från chefer och ledare, men även från andra kollegor. Återkoppling på prestationer ger dessutom medarbetarna information om hur de ligger till i förhållande till uppsatta mål och bekräftar att de ägnar sig åt rätt saker.
Feedback bidrar också till att förbättra relationer, vilket i sin tur också hjälper till att skapa engagerade och motiverade medarbetare.
Uppmuntra även medarbetarna till att ge varandra positiv feedback.
3. Tydliggör arbetsuppgifter, ansvar och mandat för att minska ovisshet och stress
Otydlighet är ett stressmoment för dom allra flesta. En tydlig ansvarsfördelning gör det lättare för alla att veta precis vad som förväntas av dem och vem som ska göra vad.
Se till att dina medarbetare vet inte bara vilka arbetsuppgifter de faktiskt förväntas utföra, utan även vilket resultat och vilka mål de arbetar mot. Är målen klara, prioriteras även rätt
arbetsuppgifter. Vet dina medarbetare vilka deras huvudprioriteringar är? Erbjud dem stöd i att sortera och prioritera bland sina uppgifter.
4. Säkerställ att det finns policies och rutiner som främjar balansen mellan jobb och fritid
Var uppmärksam på riskerna med ett digitalt arbetssätt. Det är lätt att man skapar en övertidskultur där man ständigt är uppkopplad, vilket kan göra det svårt för medarbetare att återhämta sig från jobbet.
5. Uppmuntra till fler företagsgemensamma friskvårdsaktiviteter som skapar sammanhållning
Hjälp medarbetarna att lära känna fler sidor av varandra och få en starkare sammanhållning genom att hitta på aktiviteter tillsammans, antingen under arbetstid eller efter. Genom att stärka gemenskapen vinner vi ett mer tillåtande klimat.
Uppmuntra också medarbetarna till en mer hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet stärker kroppen och immunförsvaret och gör oss samtidigt mer stresståliga.
Boka till exempel in en föreläsning om mindfulness eller kost, uppmuntra till träning under arbetstid eller varför inte anordna en stegtävling?
6. Var lyhörd och fånga upp signaler på psykisk ohälsa tidigt – och förhindra långa sjukskrivningar
Att tidigt fånga upp signaler på att en medarbetare inte mår så bra kan förhindra en lång sjukskrivning.
Håll utkik efter till exempel:
7. Mät psykosocial arbetsbelastning och stress
Regelbundna arbetsplatsenkäter och medarbetarsamtal hjälper er att fånga upp förändringar av den upplevda arbetsbelastningen, och visar även om de insatser ni gjort har fått avsedd effekt.
Genomför även en psykosocial skyddsrond, som är en kartläggning av hur arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet. Skyddsronden kan påvisa vilka problemområden som finns och vilka åtgärder som bör prioriteras.
Har du ytterligare frågor?